Gäst inlägg!
Hej, Elins goa läsare! Eftersom jag har lovat Elin att göra ett inlägg på hennes blogg antal dagar så nu tänkte jag ta tag i det och göra ett inlägg. Men först kanske jag ska berätta om vem jag är osv.
Mitt namn är då Sandra A och jag blir 17 till sommarn. Jag bor i en lägenhet med min mamma, Sara o Elin som är tvillingsystrar och min lillebror Anton som bor hos oss varannan vecka. Går på De La Gardiegymnsiet i Lidköping, fast dock inte i ett program eller vad man ska kalla. Man kan säga som att jag går om nian eftersom jag saknar ett betyg i ett änme. Så nu här i vår har jag sökt. Så det blir spännande vart jag hamnar i höst. Jag går i skolan två dagar i veckan och tre dagar praktik på Götene Ridcenter. Utöver det har jag även två hästar som familjen äger. Det är en kallblods valack vid namnet Bråtnes Jo, men han blir kallad för Lilleman. Han blir 18 år i maj, men han är väldig fräsh för att vara så gammal. Han har jag ägt i tre år till hösten. Sen har vi en korsnings sto vid namnet Mysan som är en c-ponny. Hon är 14 år och ja, vad ska man säga om henne? Hon är lagom pigg, världens tryggaste och HELT UNDERBAR o mysig liten ponny. Mysan har vi ägt i ett år nu. Min syster Sara har fått kämpa med henne eftersom det är mer hennes ponny och jag har tyvärr inte mycket ork och är rätt trött.
Tyvärr så har jag ledsjukdom (reumatism) och än idag har jag fortfarande fattat och smält in att jag har detta. För ungefär 1 år sen fick jag diagnosen och sedan dess har jag gått på starka mediciner. Medicinerna kommer dock inte att bota det helt pågrund att det finns inget botemedel. Men dessa mediciner kommer underlätta en hel del i mitt liv så jag kan få hålla på med det jag gör. Men kommer tyvärr få leva med ledvärk och det har jag varje dag. Dessutom har jag slutat med alla värktabletter för dom hjälper mig inget längre. Just nu tar jag bara Metotrexat, även kallad Metotab. Denna medicin hjälper till med att bromsa sjukdomen så jag slipper bli stel och få cortisonsprutor i lederna. Sen tar jag även en medicin som heter Enbrel som ges i sprutform. Det innebär att jag stick mig själv. Även denna medicin hjälper till och bromsar. Enbrel kombinerar vädligt bra med Metotab. Det jag känner av idag är nacken, armbågar, handleder, knogarna/fingrarna, höfterna, knäna och vrister. Men inte lika mycket som förut innan medicinerna. Om jag har verkligen tur så har jag ibland smärtfria dagar och dom njuter jag verkligen utav!
Detta är lilla jag kan man säga, eller mitt liv är så. Men jag har alltid nya mål varje dag. Även om det är många som tycker att jag ska lägga av/ta det lugnt med ridningen och inte jobba med hästar i framtiden. Men detta är ändå mitt mål att jag SKA göra det och KLARA det. Jag känner att jag kommr klara det och jag tänker ALDRIG ge upp! Min kropp mår bra utav ridningen. Jag vill verkligen komma igång med det igen. Kroppen mår som sämt just nu när jag inte har ridit på ungefär en månad, men snart är jag på topp igen! ;)
Jag hoppas detta blirläsvärt, jag är inte så van att skriva på blogg. För man vet liksom inte vad man ska skriva för något ;) Men ni får ha det så bra och en trevlig kväll, vi kanske hörs snart igen!
Elin, om du läser detta inlägg måste jag verkligen säga att jag är så tacksam att du hinner och kan hjälpa mig med mina hästar! Du är verkligen underbar!
MVH Sandra A (:
Mitt namn är då Sandra A och jag blir 17 till sommarn. Jag bor i en lägenhet med min mamma, Sara o Elin som är tvillingsystrar och min lillebror Anton som bor hos oss varannan vecka. Går på De La Gardiegymnsiet i Lidköping, fast dock inte i ett program eller vad man ska kalla. Man kan säga som att jag går om nian eftersom jag saknar ett betyg i ett änme. Så nu här i vår har jag sökt. Så det blir spännande vart jag hamnar i höst. Jag går i skolan två dagar i veckan och tre dagar praktik på Götene Ridcenter. Utöver det har jag även två hästar som familjen äger. Det är en kallblods valack vid namnet Bråtnes Jo, men han blir kallad för Lilleman. Han blir 18 år i maj, men han är väldig fräsh för att vara så gammal. Han har jag ägt i tre år till hösten. Sen har vi en korsnings sto vid namnet Mysan som är en c-ponny. Hon är 14 år och ja, vad ska man säga om henne? Hon är lagom pigg, världens tryggaste och HELT UNDERBAR o mysig liten ponny. Mysan har vi ägt i ett år nu. Min syster Sara har fått kämpa med henne eftersom det är mer hennes ponny och jag har tyvärr inte mycket ork och är rätt trött.
Tyvärr så har jag ledsjukdom (reumatism) och än idag har jag fortfarande fattat och smält in att jag har detta. För ungefär 1 år sen fick jag diagnosen och sedan dess har jag gått på starka mediciner. Medicinerna kommer dock inte att bota det helt pågrund att det finns inget botemedel. Men dessa mediciner kommer underlätta en hel del i mitt liv så jag kan få hålla på med det jag gör. Men kommer tyvärr få leva med ledvärk och det har jag varje dag. Dessutom har jag slutat med alla värktabletter för dom hjälper mig inget längre. Just nu tar jag bara Metotrexat, även kallad Metotab. Denna medicin hjälper till med att bromsa sjukdomen så jag slipper bli stel och få cortisonsprutor i lederna. Sen tar jag även en medicin som heter Enbrel som ges i sprutform. Det innebär att jag stick mig själv. Även denna medicin hjälper till och bromsar. Enbrel kombinerar vädligt bra med Metotab. Det jag känner av idag är nacken, armbågar, handleder, knogarna/fingrarna, höfterna, knäna och vrister. Men inte lika mycket som förut innan medicinerna. Om jag har verkligen tur så har jag ibland smärtfria dagar och dom njuter jag verkligen utav!
Detta är lilla jag kan man säga, eller mitt liv är så. Men jag har alltid nya mål varje dag. Även om det är många som tycker att jag ska lägga av/ta det lugnt med ridningen och inte jobba med hästar i framtiden. Men detta är ändå mitt mål att jag SKA göra det och KLARA det. Jag känner att jag kommr klara det och jag tänker ALDRIG ge upp! Min kropp mår bra utav ridningen. Jag vill verkligen komma igång med det igen. Kroppen mår som sämt just nu när jag inte har ridit på ungefär en månad, men snart är jag på topp igen! ;)
Jag hoppas detta blirläsvärt, jag är inte så van att skriva på blogg. För man vet liksom inte vad man ska skriva för något ;) Men ni får ha det så bra och en trevlig kväll, vi kanske hörs snart igen!
Elin, om du läser detta inlägg måste jag verkligen säga att jag är så tacksam att du hinner och kan hjälpa mig med mina hästar! Du är verkligen underbar!
MVH Sandra A (:
Kommentarer
Postat av: sandra
fin bild :)
Trackback
